Fogdes blogg

Fogdes blogg

Wien på kvällen

AllmäntPosted by Carina Fogde Wed, July 18, 2012 00:04:15
Ännu en dag har passerat i storstaden Wien, har blivit specialist på att hitta och att när jag inte hittar, vänta. Storstaden är rörig idag och mörk på himlen, känner mig trött, energin tar snart slut, mina öron värker, jag är lycklig fast trött. Gårdagen med alla Museum och konserter, folk överallt, älskar det men energin, det tar min kraft.Har ont i mina öron, försöker att inte känna, vill fortsätta se, har ont om tid!

Är jag i min tidsfälla igen och det enda som kan stoppa min envishet är kroppsignalerna som min fot och mitt öra som värker, jag hör knappt men ändå går jag på konsert och uppskattar den.

Var på en underbar konsert i St Anna Kirche, en liten varm och vacker kyrka mitt i smeten av Stephansdomen, Burger King och alla stora glasade varuhus. Ville gå på musik när jag är i Wien, hela staden känns musik. Jag valde mellan denna konserten och stora Operahuset. Mina öron värkte så jag tänkte, jag tar det lilla paketet idag.

Musiken var av Vivaldi, de fyra årstiderna, Mozart och Bach. Fyra tjejer ur Ensemble Classic Exlusive och en manlig solist vars namn var Ion Scripcaru, som stod i mitten, som en tupp i hönsgården, men de var suveräna, och när de spelade Air" Suite Nr 3 D-Dur kunde jag inte hålla tillbaka. Stilla sittande med tårar som sakta rinner, för musiken tar mitt inre i besittning och jag känner tonerna.

Tänker tillbaka på när jag skulle välja musik till fars begravning så var det den enda låten jag var säker på förutom värmlandsvisan. Tänk vad musiken gör med oss, konst och musik har makt, man kan reflektera, minnas, känna och förändra.

Efter konserten så promenerade jag sakta mot Rathausplatz och Filmfestivalen, det var kallt och jag hade nästan inga kläder på mig men jag tänkte en liten stund, kom in i ett folkhav av olika individer och försäljare som sålde allt från öl, mat till kläder. Bion skulle börja om en halvtimme, jag var som vanligt nyfiken, så jag ville vänta och kolla en stund men när Operan Tosca satte igång på den stora bioduken med all sina kraft, så var jag fast, musiken hade mig i sitt grepp igen, jag frös, beställde te på te för att hålla borta kylan från kroppen, men det var en härlig upplevelse.

Men nu längtar jag till stillheten, så jag är i ensamhet, var hos doktorn med mina öron, jag hade redan tagit medicin för jag har alltid med mig antibiotika, får ofta detta problemet när jag är ute och reser, badar och får vatten i öronen, så jag vill ha kontroll, men efter tre dagars medicinering och fortfarande ont så ville jag ha örondroppar lokalt på stället (mina gamla sjukhus erfarenheter) Så jag fick en akut tid och mina droppar och medicin till nästa gång jag får problem, kontrollbehovet hos mig. Eller det kanske är som Egon Schiele skriver till sin vän Anton Peschka

" In Vienna there are schadows, the city is black, everything is prescribed.

I want to be alone.

I long for the bohemian forest"

Så efter vernissagen imorgon åker jag vidare, till ensamhet och en liten by nere i Italien, där jag skall vila och vänta in utställningens slut och även hämta andra målningar som varit på en utställning i Rom.

Avslutningsvis måste jag berätta om utställningar och museum, jag är ju trots allt konstnär och vill se konst!

Leopold Museet är ett säkert kort, med Schiele och Klimt i huvudrollen och även en fin utställning med Rudolf Kalvach, som är ny för Wien publiken om jag får tro henne i biblioteket, han hade små fina emaljer och grafiska blad. Men han var som så många andra konstnärer sjuk och han fick diagnosen schizofreni 1912. Schieles historia är rätt så tragiskt den med, med sin korta konstnärsperiod, han kom in på konstakademin 16 år gammal men slutade då det blev problem på skolan men hade redan etablerade kontakter med Klimt och deltog på salongerna men han dog bara 28 år gammal i spanska sjukan. Jag tycker mycket om hans målningar av hus,städer och solrosor. Finns en känsla som tar tag i mig i hans måleri.

Solrosor har även Klimt målat och dom älskar jag, hans symboler är intressanta. Även Kokoschkas små tursch och tempera målningar är fina. På konsthallen är det två starka utställningar, Parallelwelt Zirkus och Cut-ups , Cut-ins, cut-outs med William S. Burroughs, som om jag förstår det rätt är konstnären/författaren, artisten som inspirerade med "the cut of method" som många musiker har inspirerats av bland annat Zappa, Lou Reed, Beatles, Patti Smith, Bowie m.m.

Sen var det Mumok med sin utställning "Reflection Faschion" Art and Faschion since Modernism. Där Christos verk var spännande eller som Man Ray sa om honom

" Christo is transparent, i am not, i am mysterious"

Avslutningsvis så besökte jag Belvedere där Klimt och Schiele återkom och palatset var vackert men jag återkommer till Schieles ord till vännen Peschka "i want to be alone"

annars få jag snart hålla med Yves Saint Laurent´s skrift från Kunst und Mode seit der Moderne

" I was born with a nervous breakdown"

Om Shanti