Fogdes blogg

Fogdes blogg

Tankar från "The Big Apple"

AllmäntPosted by Carina Fogde Wed, September 05, 2012 17:59:19

Den ena storstaden efter den andra passerar i mitt liv denna sommaren, jag är fortfarande nyfiken och försöker lära mig stadens dolda koder. Men det lyser nog igenom vilken lantis jag är, men ibland frågar folk mig om vägen, då säger jag stolt, i am not sure, i am from Sweden. Men jag kan förstå att New York är en plats som vi européer vill erövra. Redan på 1600 talet kom pälsjägarna från Holland hit och döpte staden till Nya Amsterdam. Mitt galleri som jag ställer ut på heter Amsterdam Whitney Fine Art Gallery, kanske namnet härstammar ända från den tiden och namnet Whitney kanske är efter Whitney Museum of American Art, ja det finns många kopplingar i ordens betydelse, tänker på konstverket som hänger på en stor vägg på MoMa av John Baldessari, 66-68

What is a Painting

“Do you sense how all the parts of a good picture are involved with eachother,

not just placed side by side?

Art is a creation for the eye and can only be hinted at words.”

Ord, ord, ord, det talas fort och mycket i NYC, överallt på stan, tunnelbanan ja även på Museet talas det högt och på många olika språk, jag har svårt att stänga av. Hur ska jag kunna se, förstå eller känna något när alla springer runt och pratar hela tiden. Jag tar till alla meditations knep, andningen och iphonen med olika klassiska verk som Suite No 3 i D Major BWV och Ave Verum Corpus K 618. Det är först när Aase´s Death from Peer Gynt Suit No 1.Op 46,v jag börjar komma in i konstverken.

Internationellt är ju New York oslagbart med sina åtta millioner invånare som talar över 100 olika språk, det gör även staden så spännande och levande. Konsten lever, Museum och gallerierna visar både historiskt underbart måleri och samtidigt ny samtidskonst. Jag har besökt MoMa och Brooklyn Museet än så länge, här kommer lite reflektioner om det.

Var är alla tysta Museum?

Ser länge på Munch´s The Storm, 1893, och plötsligt så ser jag likheten mellan mig och kvinnan med den långa vita klänningen som håller för öronen. Vi människor strävar efter bekräftelse och uppmärksamhet, det är kanske därför alla är så högljudda och existensiella behov visar sig både i nuet och i konsten, titlar som ” I see you ” av Louise Bourgeois, 2008 och små känsliga verk av Yoshitomo Nara´s ”Oh my God! I miss you” En Japansk konstnär född 59, Han bor och är verksam i Tokyo, gör otroligt vackra stämningsfyllda verk av små dockor eller flickor. Detta kan man se på MoMa Museum, man kan även se

Quay Brothers, utställning mellan 12 augusti till sjunde januari 2013. Där visas bland annat filmen ” Street of Crocodiles” dom arbetar mycket i Stop- Motion animation, med dockor som har ödesmättat uttryck och ensamheten känns igenom hela filmen. Det är en kraftig utställning som behöver tid för reflektion, filmerna är starka och jag blir alldeles bedövad fast levande på samma gång.

MoMa visar även verk av den Italienska konstnären Alighiero Boetti

Verket Order and disorder

” Often when i draw i use bouth hands. Normally i am right-handed. When i draw with my left hand it is a kind of conversation with myself exploring the positive and the negative, the ego and the alterego, the order and the disorder and mounting it on a paper. It is as if on one hand there is Alighiero and on the other Boetti”

Funderar på mig som vänsterhänt, vilken del är bäst att använda, borde kanske börja måla lite med höger halva av kroppen för att leta efter balansen som är så svår att fånga. Slår upp ordet Vänsterhänthet på Wikpedia: Undersökningar tyder på att vänsterhänta är överrepresenterade såväl bland mycket begåvade som mindre begåvade; spridningen är således större än bland högerhänta., Nu är ju inte Den fria encyklopedin så trovärdig, så jag lägger in min egna association och bestämmer mig att fortsätta med min vänstra hand.

För att återkomma till Boetti, jag har sett flera stora utställningar av honom iår och hans flaggor och ord återkommer. undrar bara om det var från Italien eller kanske från Tate Modern i London jag såg flera stora verk av honnom. Frida Kahlos “Fulang- Chang fr 1937, det är ett självporträtt och en liten apa som tittar på mig, apan fängslar mig liksom ett verk av Joseph cornell, “Untitled ( Bébe Marie) en docka instängd i en box från 1940.

På tal om instängda, det har regnat skyfall här i NYC, gatorna spolas rena från alla dofter och avfall, det blir lättare att andas och man slipper odören av urin som lätt blir i en varm storstad där det bor många uteliggare och utsatta människor. Jag vill inte åka tunnelbanan under det värsta regnet för tänk at bli fast därnere i underjorden, kommer att tänka på filmen ” Dark Days” som gjordes av Marc Singer och speglade New York underground system och alla människor som bor och lever i tunnlarna under Manhattan, dom lever mellan Penn Station och Harlem, som även kallas “Freedom Tunnel” Vilken frihet är det att tillbringa sitt liv under marken, ja dom blir i allafall kanske jordade.

När jag ändå skriver om film, så sprang jag rätt in i en produktion av en TV serie som har premiär den 28 september, den heter Made in Jersey kommer att gå på CBS och handlar om en snygg arbetarklass kvinna och hennes liv, plåtade henne och stod kvar en stund med produktionen och killarna som roddade trodde nog jag var en journalist för jag var den enda som fick stå kvar medan alla andra fick gå iväg, efter nån timme så kom det en av männen och berätta att stjärnan Janet Montgomery har gått för dagen, så det blir nog inga scoop för mig. Men jag hade redan tagit bilden, tänk om jag nu varit nyhets journalist, men jag är konstnär, och en nyfiken sån.

Jag kanske skulle berätta om galleriet, eller gallerierna jag träffat och min utställning som börjar den 6 september här i Chelsea, men det tar jag nästa inlägg så får jag se om det blev som det utlovades eller om den röda mattan var tillräckligt röd.

Nu är det morgon i Sverige och klockan närmar sig ett på natten och jag skall slumra in för ännu en natt i stora staden New York, jag vill vakna utvilad så jag hinner med ett Yoga pass på min nyinköpta Yoga Jade Matta som jag inskaffade tillsammans med några Yoga Pass på Studion Integral som ligger nere på Union Square. Om jag nu vågar somna, glömde titta under kudden, det finns tydligen rätt många giftiga spindlar här, men det har man ju aldrig hört av alla Europeer som reser hit, inte kan spindlar leva i New York. i allafall inte på mitt dyra lägenhetshotel, så sov gott.

Jag kom på en sak, jag bor granne med the New York Times, än är inte loppet kört med min journalist karriär, så han hade kanske rätt, snubben som roddade filminspelningen, med rätt scoop är jag inne.


Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.